Melodifestivalens ordbok

Begrepp ur Melodifestivalens värld.

B

Balladdrottning

Kvinnlig sångerska känd för att ha framfört minnesvärda ballader. Sarah Dawn Finer kallades balladdrottning i motiveringen när hon valdes in i Melodifestivalens Hall of Fame.

Bidrag

Låt som tävlar i Melodifestivalen. Ibland använt i utvidgad bemärkelse som också omfattar framträdandet och innehållet på scenen under detsamma.

C

Chock

Överraskning, oftast negativ. Ofta använt med hänvisning till sedlighet. Normalt förekommer begreppet som efterled: Bröstchock, nakenchock.

D

Deltävling

Utsänd kvaltävling. I den moderna Melodifestivalen har deltävlingarna varit fyra till antalet och innehållit 8 (2002–2014) eller 7 bidrag (2015–). Ibland omtalade som delfinaler, vilket emellertid aldrig har varit ett begrepp som godkänts av SVT. Under planläggningen av Melodifestivalen 2002 omtalades deltävlingarna ofta internt som kval. Ett format med deltävlingar användes också i Melodifestivalen 1959, 1960 och 1971.

Den moderna Melodifestivalen

Melodifestivalen i det format som instiftades 2002. Bärande beståndsdelar i den moderna Melodifestivalen har varit deltävlingar och – med undantag för pandemiåren 2021 och 2022 – Melodifestivalturnén.

Dänga

Ålderdomligt: Effektiv, ofta energisk, låt. Även: Slagdänga. Begreppet trängdes ut av det tyska lånordet schlager, som i sin tur sedan, i sin allmänna bemärkelse, trängdes ut av det engelska lånordet hit. Alla de tre begreppen har snarlik innebörd och betecknar något som slår eller träffar.

Då kör vi

Variation av nu kör vi. Då kör vi kan emellertid ha varit det ursprungliga begreppet. Det infördes omkring Melodifestivalen 2010, sannolikt av manusförfattarna Edward af Sillén och Daniel Réhn. Normalt har begreppet använts som utrop av Melodifestivalens programledare för att markera inledningen av sändningens tävlingsdel. Formen Då kör vi föregås helst av en fråga, till exempel genom att festivalens programledare först frågar publiken om de är redo och sedan gör utropet.

E

Etno

Etniskt influerad populärmusik. Etno är en traditionellt framgångsrik genre i Melodifestivalen med vinnarbidrag som "Den vilda" och "När vindarna viskar mitt namn". Genren hade ett uppsving i Eurovision Song Contest i mitten av 90-talet.

Eurovisionsschlagerfestivalen

Ålderdomligt: Eurovision Song Contest. Den europeiska tävlingen har i åtskilliga länder namn på det egna språket, exempelvis det franska Concours Eurovision de la chanson. Det svenska begreppet Eurovisionsschlagerfestivalen användes för Melodifestivalen i variationer av namnet Eurovisionsschlagern, Svensk final under åren 1960–1963.

Sedan 00-talet har emellertid begreppet tappat fäste, sannolikt beroende på beståndsdelen schlager, som kommit att uppfattas som en viss typ av musik som på senare år sällan förekommit i tävlingen. Omkring 2010 bytte den svenska sidan på Wikipedia namn från Eurovisionsschlagerfestivalen till Eurovision Song Contest, bland annat med anledning av att vissa skribenter uppfattade benämningen schlager som missvisande. Begreppet Eurovisionsschlagerfestivalen har understundom förekommit i svensk press in på 2020-talet.

K

Krismöte

Internt möte i syfte att lösa en oftast hastigt uppkommen fråga av dignitet. I kvällstidningssammanhang ofta använt i mer allmän betydelse: Internt möte för att lösa fråga.

N

Nu kör vi

Även då kör vi. Sannolikt uppkommet under första delen av 2010-talet efter förlaga av manusförfattarna Edward af Sillén och Daniel Réhn. Normalt har begreppet använts som utrop av Melodifestivalens programledare för att markera inledningen av sändningens tävlingsdel, men det har också förekommit som slagord för Melodifestivalen på anslag och i TV-trailers.

R

Recap

Fackterm: Snabbrepris.

S

Schlager

Tyskt lånord som i mitten av 1900-talet användes med avseende på en stor del av populärmusiken. Genren blev den typiska i Melodifestivalen när tävlingen startade 1958. Åren 1959–1963 var de enda då begreppet ingick i det officiella namnet på tävlingen.

Under 1960-talets gång gjorde popmusiken sitt intåg i Melodifestivalen. Medan begreppet schlager blev sällsynt utanför Melodifestivalen fortsatte det dock att användas om musiken i tävlingen. Under 1980-talet kom det särskilt att förknippas med en dansbandsinfluerad stil som kan exemplifieras med "Bra vibrationer" (1985, framförd av Kikki Danielsson).

Efter att den levande orkestern försvann 2001 förknippades begreppet schlager typiskt med kompositioner som "Att älska dig" (Shirley Clamp, 2005). Vid det laget hade ordet kommit att beteckna en avsevärt smalare del av det populärmusikaliska landskapet än när Melodifestivalen startade. Samtidigt som begreppet fortfarande användes för att beteckna all musik i Melodifestivalen avsåg det alltså en genre som utgjorde en allt mindre del av utbudet i tävlingen.

Bidragen som framfördes av Linda Bengtzing, med debut i "Alla flickor" 2005, uppdaterade genren ytterligare. Gradvis fick bidragen i genren emellertid svårare att hävda sig i tävlingen, och när samtliga av dess representanter blev utslagna redan i deltävlingarna 2016, särskilt Linda Bengtzings "Killer Girl" och After Darks "Kom ut som en stjärna", talades det om "schlagerns död". Genren har dock levt kvar och har influerat bidrag som senare tagit sig till Melodifestivalens final, inte minst Arvingarnas båda bidrag 2019 och 2021.

Med start i mitten av 00-talet antog SVT en strategi som gick ut på att eliminera begreppets schlagers användning med avseende på all musik i tävlingen. Denna bemärkelse av ordet ansågs otidsenlig och missvisande samt potentiellt avskräckande för de artister som man ville ha med i tävlingen, exempelvis The Ark (2007). Strategin drevs tidigt av Christel Tholse Willers. Den övergripande strategin var att modernisera Melodifestivalen och göra musiken från tävlingen framgångsrik på topplistorna.

Under den andra halvan av 00-talet minskade användningen av ordet schlager som beteckning på alla Melodifestivalens bidrag. Till Melodifestivalen 2010 hade uppfattningen att pop var en bättre beteckning på programmets typiska genre hunnit bli relativt utbredd. Under 10-talet minskade denna användning av begreppet ytterligare till att sedermera bli helt marginaliserad.

Bidraget "En riktig jävla schlager" med Ravaillacz lekte i Melodifestivalen 2013 med begreppet schlager genom en text av Henrik Dorsin, som gjorde gällande att en låt inom genren ska ha "trallvänlig refräng / och ett musikalisk däng".

Schlagern

Ålderdomligt: Melodifestivalen. Se vidare schlager.

Schlager-EM

Utdött uttryck: Eurovision Song Contest. Fram till 00-talet förekom Schlager-EM flitigt som inofficiell benämning på tävlingen i svensk press.

Schlager-SM

Utdött uttryck: Melodifestivalen. Fram till 00-talet förekom Schlager-SM flitigt som inofficiell benämning på tävlingen i svensk press.

Slagdänga

Se dänga.