Veckans Mellopedia 2024: Finalen

Från Mellopedia
Version från den 11 mars 2024 kl. 04.07 av Gustav Dahlander (diskussion | bidrag) (→‎Fakta efter finalen)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Mellokuriosa: Veckans Mellopedia – så blir finalen

Veckans Mellopedia är en sammanställning av Mellokuriosa som publiceras varje vecka under festivalen 2024.

Följ med på en djupdykning inför finalen med hjälp av Mellopedia, Melodifestivalens eget uppslagsverk.

Melodifestivalen firar 65 år i TV, sedan den första TV-sända finalen 1959. Finalen äger rum i Friends Arena utanför Stockholm, även känt som Nationalarenan, en lokal som planeras byta namn till Strawberry Arena den 12 juli.

Finalbidragen i startordning:

1. Maria Sur: En av bara fyra helutländska artister som historiskt har gått direkt till final från en deltävling, och den första någonsin som lyckats med det två gånger. Efternamnet Sur uttalas /sorr/, där /o/ har samma ljud som i ost.

2. Jay Smith: En av finalens tre debutanter och en av sju artister i finalen som vid någon tidpunkt har tävlat i Idol. Jay vann talangjakten 2010, Lisa Ajax vann 2014 och LIAMOO vann 2016. Jays syster Maria från Smith & Thell medverkar i bidraget på kör utanför scen.

3. Lisa Ajax: Med sina fyra finalplatser blev den 25-åriga Lisa Ajax delad femma på listan över flest finalplatser i den moderna Melodifestivalen, och hon är den som har nått den fjärde finalplatsen vid näst yngst ålder, efter Sanna Nielsen 2008.

4. Smash Into Pieces: Smash Into Pieces blev i deltävling ett det första tävlande band – grupper ej medräknat – sedan Barbados år 2003 som har gått till final en andra gång. Man blev i fjol det högst placerade hårdrocksbandet någonsin med en tredjeplats i finalen.

5. Cazzi Opeia: Eftersom hon varit med och skrivit Jacqlines bidrag blev hon den första någonsin att gå till final från en deltävling både som artist och låtskrivare med två olika bidrag. Båda finalbidragen hade också mer än en kvinnlig låtskrivare, något som aldrig hänt sedan deltävlingarna infördes 2002.

6. Annika Wickihalder: En av finalens tre debutanter, av vilka merparten, bland annat Annika, tog sig till final via kvalet, ett mönster som ofta upprepat sig tidigare år. Namnet Wickihalder betonas på tredje stavelsen och uttalas /vi-kki-hall-der/.

Marcus & Martinus framför "Unforgettable". Foto: Stina Stjernkvist/SVT.

7. Marcus & Martinus: Inför finalveckan är tvillingduon stora oddsfavoriter. I fjol blev de med sin andraplats tävlingens bäst placerade helutländska akt någonsin, tangerat med Arja Saijonmaa (1987). Vid seger för dem skulle det alltså bli en norsk akt som representerar Sverige på hemmaplan, liksom ett svenskskrivet bidrag i form av Fredrik Kempes "My Heart Is Yours" – framfört av norska Didrik Solli-Tangen – representerade Norge på hemmaplan 2010.

8. Dotter: Med Dotters finalplats förlängdes låtskrivaren Dino Medanhodzic rekordsvit, där han nu (till skillnad från i Jimmy "Jokers" snarlika svit) har gått direkt till final från sin deltävling med tio bidrag i rad. Dessa tio bidrag utgör dessutom samtliga som han har tävlat med sedan debuten 2019.

9. Medina: Medinas ”Que sera” är det enda bidraget med svensk text i finalen 2024 (se vidare nedan). Bidraget var också det första med svensk text att gå ut sist i den sista deltävlingen sedan Carola sjöng "Evighet" 2006.

10. LIAMOO: LIAMOO, 26 år, gick direkt till final från deltävlingen som artist för fjärde gången i rad – dessutom hade han gjort det en gång som låtskrivare – vilket innebar tangerat rekord med Mariette, Eric Saade, Danny Saucedo, Robin Bengtsson och Jon Henrik Fjällgren. Danny skulle emellertid komma att slå det rekordet bara två veckor senare. LIAMOO blev också den tredje yngsta i den moderna Melodifestivalen att nå fyra finalplatser efter Sanna Nielsen (2008, 23 år) och Lisa Ajax (2024, 25 år). Hans finalplats betydde därtill att låtskrivaren Jimmy "Joker" Thörnfeldt hade gått till final – direkt eller via kval – med elva bidrag i rad, ett nytt Melodifestivalrekord. Sviten bröts med Albin Tingwall i Finalkvalet.

Jacqline framför "Effortless". Foto: Stina Stjernkvist/SVT

11. Jaqcline: Båda deltävlingens finalbidrag framfördes av kvinnliga artister. Senast detta skedde var i deltävling två 2020 (Anna Bergendahl och Dotter), och innan dess skedde det senast i deltävling fyra 2009 (Malena Ernman och Agnes). Jacqline uttalas /jakk-li:n/, med /j/ som i jacka och långt i-ljud.

12. Danny Saucedo: Danny blev i och med deltävlingssegern den som har vunnit flest deltävlingar i Melodifestivalens historia, ett rekord han tidigare delade med Mariette. Han har slutat på första plats i samtliga av i sina fem deltävlingar. Vid finalplatsen tog han därmed också rekordet för flest direktkvalificeringar till final i rad och tangerade Sanna Nielsens rekord för flest direktkvalificeringar till final. Dessutom gick han upp på andra plats på listan över flest finalplatser i den moderna Melodifestivalen. Han har därtill gått direkt till final en gång som låtskrivare.

Låtskrivardominanten

Jimmy "Joker" Thörnfeldt (2022). Foto: Annika Berglund/SVT

Finalens naturkraft på låtskrivarsidan är på nytt Jimmy "Joker" Thörnfeldt. Låtskrivaren har varit med och skrivit fem bidrag av de som kvalat in till finalen. Ingen annan låtskrivare har genom tiderna haft fler än fyra. Samtidigt är detta den näst bästa noteringen historiskt, eftersom hans eget rekord från i fjol är sex bidrag, ett år då han också hade skrivit alla tre bidrag på prispallen.

Jimmy "Joker" har under de senaste fyra åren varit med och skrivit 18 bidrag av de 48 som under perioden har tävlat i finalen, det vill säga över en tredjedel av finalbidragen. Han har tävlat med 24 bidrag under hela sin Melodifestivalkarriär och bara missat final med 6 av dessa. Något liknande har bara skådats från låtskrivaren Åke Gerhard, som vann tävlingen fyra av de första fem åren och kvalificerade sig med tre av finalens fyra bidrag 1960.

Jimmy "Joker" Thörnfeldt, som bland annat har skrivit Marcus & Martinus bidrag, har nu chans att vinna finalen för tredje gången på fyra år, något som Fredrik Kempe lyckades med 2008–2011. Den enda ytterligare historiska föregångaren är Lasse Holm, som 1982–1986, liksom Åke Gerhard tidigare, vann fyra gånger på fem år.

Högsta andelen kvinnliga artister på 15 år

Andelen kvinnliga artister i finalen 2024 är den tangerat högsta på 15 år.

Sex av finalens tolv bidrag framförs av kvinnliga artister, samma andel som i finalen 2022. Så hög har andelen annars inte varit sedan 2009, då nära 70 procent av finalbidragen var kvinnliga. Efter ett kvinnodominerat 00-tal var 10-talet i Melodifestivalens finaler starkt manligt präglat.

Samtidigt har bidrag som framförs av manliga och kvinnliga artister tillsammans blivit sällsynta. Senast en könsmixad akt tävlade i Melodifestivalens final var när Hanna Ferm & LIAMOO kom trea med "Hold You" för fem år sedan. Så lång tid har, sedan 2002, aldrig förflutit mellan två könsmixade finalbidrag.

Kvinnligt låtskrivarrekord

Andelen bidrag som innehåller minst en kvinnlig låtskrivare är den tangerat högsta någonsin i finalen 2024.

Nio av finalens tolv bidrag har minst en kvinnlig låtskrivare, ett tangerat rekord i festivalens historia tillsammans med 2015, 2019 och 2021. I finalen medverkar 10 kvinnliga låtskrivare och 29 manliga. Andelen kvinnliga låtskrivare är således 26 %, medan 75 % av bidragen har minst en kvinnlig låtskrivare.

Inför Melodifestivalen 2014 infördes en kvoteringsregel om att minst 20 % av bidragen skulle ha minst en kvinnlig låtskrivare, något som utökades till 50 % efterföljande år och har kvarstått sedan dess.

I hela Melodifestivalen 2024 hade 70 % av bidragen minst en kvinnlig låtskrivare, vilket innebär att detta statistiskt var en marginellt positiv faktor för att nå final.

Ensamma med svensk text

Bara ett bidrag framförs på svenska i finalen 2024 – den tangerat lägsta andelen någonsin.

I årets final har samtidigt bara ett av de tolv bidragen (Medina) svensk text, med andra ord 8 %. Samtidigt hade tio av bidragen i hela årets festival svensk text: 33 %. Att bara ett finalbidrag framförs på svenska är ett tangerat bottenrekord tillsammans med 2019 och 2020. De tre senaste åren har tre av bidragen i finalen varje år varit svenskspråkiga.

Sångspråket i Melodifestivalen blev valfritt 2002. Därefter skedde ett skifte till engelska som det dominerande sångspråket under 00-talet, i takt med att tävlingen flyttade fokus från schlager till pop. Senast en majoritet av bidragen i finalen framfördes på svenska var 2005.

Sverige är det land som har tävlat längst tid i Eurovision Song Contest utan att sjunga på sitt eget språk. Senast det svenska bidraget framfördes på det egna språket var 1998, när Jill Johnson sjöng "Kärleken är". Året efter blev sångspråket i tävlingen valfritt, och sedan dess har Sverige sjungit på engelska.

Däremot representerades Finland av ett bidrag som framfördes på svenska 2012 i form av "När jag blundar", framfört av den finska artisten Pernilla Karlsson.

Finalen 2024 i korthet

Marcus & Martinus firar efter att ha vunnit Melodifestivalen 2024 med "Unforgettable". Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Fakta efter finalen

Marcus & Martinus är den första helutländska akt som vunnit Melodifestivalen någonsin. Tidigare har amerikanska Ashley "Ash" Haynes vunnit som del i The Mamas. I fjol blev de norska tvillingarna med sin andraplats tävlingens bäst placerade helutländska akt någonsin, tangerat med Arja Saijonmaa (1987).

• Nu blir det alltså norska artister som representerar Sverige när vi arrangerar Eurovision Song Contest. År 2010, när Norge senast arrangerade tävlingen, var det omvänt, då Norge skickade ett svenskskrivet bidrag i form av Fredrik Kempes "My Heart Is Yours" – framfört av norska Didrik Solli-Tangen.

Marcus & Martinus är samtidigt inte de första från Norge som representerat Sverige i Eurovision Song Contest. Elisabeth Andreassen i Chips, född i Göteborg, var norsk medborgare1982, och Anni-Frid Lyngstad i ABBA 1974 föddes i Norge, även om hon bott i Sverige sedan barndomen.

• Det har aldrig hänt tidigare att alla årets husdansare medverkar i vinnarbidraget. Husdansarna infördes 2009, och innan dess fanns en huskör. Senast hela huskören medverkade i vinnarbidraget var för 21 år sedan, när Fame vann med "Give Me Your Love" 2003.

• Det här är första gången sedan Fame 2003 som en duo vinner Melodifestivalen.

• Låtskrivarna Joy Deb och Linnea Deb vinner nu Melodifestivalen för fjärde gången, och knep därtill bronset med Smash Into Pieces. Bara Lasse Holm och Bobby Ljunggren på fem vinster har nu fler. Linnea Deb är därmed den kvinna som vunnit flest gånger, efter att nu ha passerat Ingela "Pling" Forsman.

• Låtskrivaren Jimmy "Joker" Thörnfeldt vinner för tredje gången på fyra år. Den enda som historiskt har lyckats med det på så kort tid är Fredrik Kempe 2008–2011 (tre vinster), Lasse Holm 1982–1986 (fyra vinster), och Åke Gerhard 1958–1962 (fyra vinster).

Jimmy "Joker" Thörnfeldt har för andra året i rad varit med och skrivit bidragen som placerade sig på alla de tre första platserna i finalen. Den enda låtskrivare som haft del i hela prispallen tidigare var Bobby Ljunggren 2008.

• För femte året i rad har vinnaren minst en kvinnlig låtskrivare, något som aldrig har hänt tidigare.

Smash Into Pieces slutade på tredje plats för andra året i rad. För första gången sedan 2003 utgörs hela prispallen av konstellationer, med bästa solist på fjärde plats.

• Antalet röstande enheter via Melodifestivalens app var det högsta någonsin. Sammanlagt registrerades 1 028 327 röstande enheter (app och telefon). När även röstande via telefon räknas in kvarstår rekordet 1 159 881 enheter, som röstade i finalen 2021.

Loreens medverkan i inledningen av finalen var hennes femte i programmet utom tävlan, vilket betydde tangerat rekord.

Här finns hela slutresultatet

/Gustav Dahlander, redaktör Mellopedia