Melodifestivalens ordbok

Från Mellopedia

Förklaringar av ord och fraser ur Melodifestivalens värld.

A

Andra chansen

Namnet på uppsamlingskvalet i den moderna Melodifestivalen åren 20042021. I Andra chansen möttes bidragen som i de fyra deltävlingarna slutat på tredje och fjärde plats i en tävlan om de sista finalplatserna. I Melodifestivalen 20042008 och 20102014 stod två finalplatser till buds i Andra chansen. Sedan finalen år 2015 utökades till tolv bidrag stod fyra finalplatser till buds i programmet, vilket innebar att halva startfältet avancerade. I Melodifestivalen 2009 gick tre bidrag till final från Andra chansen, eftersom den internationella jurygruppen nominerade ett bidrag till finalen.

Andra chansen utökades till en arenasändning med egen tävlingsvecka 2007. Innan dess hade artisternas framföranden från deltävlingarna visats i förinspelad form. Det var också 2007 som duellerna infördes i programmet, vilka sedan fanns kvar i olika utföranden fram till och med 2021.

Tävlingsformatet i programmet har förändrats genom åren. De första åren avgjordes Andra chansen i en rak omröstning. Från och med 2007 avgjordes programmet i ett slutspelsträd med fyra kvartsfinaldueller och två semifinaldueller. 2013 fick programmet en grundomgång i deltävlingsformat med en rak omröstning i två omgångar, där de fyra högst placerade bidragen möttes i två semifinaldueller. 2015 förändrades programmet till att avgöras i fyra raka dueller.

Tittarna har alltid haft hela makten i Andra chansen, men när uppsamlingskvalet hette Vinnarnas val år 2002 avgjordes det av en panel bestående av huvudsakligen tidigare vinnare.

Det kanske mest ihågkomna tillfället från Andra chansens historia kom 2008, då programmet anordnandes i Kiruna och Johnson & Häggkvist (Andreas Johnson och Carola) slogs ut av Nordman i en duell som drog fler tittarröster än de andra tre duellerna i programmet tillsammans.

Robin Stjernbergs "You" (2013) är ensam om att ha vunnit Melodifestivalen efter att ha tävlat i Andra chansen. Shirley Clamps "Min kärlek" (2004), Carolina af Ugglas "Snälla, snälla" (2009) och Felix Sandmans "Every Single Day" (2018) är de Andra chansen-bidrag som har slutat på andra plats i finalen.

Till Melodifestivalen 2022 bytte Andra chansen namn till semifinalen, bland annat med avsikt att signalera att det handlar om ett slutspel.

Akt

Samlingsbegrepp (hyponym) för artist, grupp eller annan konstellation utgörande den tävlande enhet som framför ett bidrag.

B

Balladdrottning

Kvinnlig sångerska känd för att ha framfört minnesvärda ballader. Sarah Dawn Finer kallades balladdrottning i motiveringen när hon valdes in i Melodifestivalens Hall of Fame.

Bidrag

Låt som tävlar i Melodifestivalen. Ibland använt i utvidgad bemärkelse som också omfattar framträdandet och innehållet på scenen under detsamma.

Bidragsbibeln

Faktasidor om bidragen som publiceras i Melodifestivalens onlinekanaler ett antal dagar före sändningen innehållande bland annat låttexter, namn på scenmedverkande och information om specialeffekter. Bidragsbibeln utformades inför Melodifestivalen 2013 av Gustav Dahlander med inspiration från sportguider och har genom åren även sammanställts återkommande av bland andra Emma Petersson och Helena Nilsson. Namnet bidragsbibeln lånades från faktasamlingar av arbetsmaterial som Melodifestivalens tävlingsredaktion hade hållit om de olika bidragen sedan omkring 2010.

C

Chock

Överraskning, oftast negativ. Ofta använt med anspelning på sedlighet. Normalt förekommer begreppet som efterled: Bröstchock, nakenchock, rumpchock, troschock.

D

Deltävling

Utsänd kvaltävling. I den moderna Melodifestivalen har deltävlingarna varit fyra till antalet och innehållit 8 (20022014) eller 7 bidrag (2015–). Ibland omtalade som delfinaler, vilket emellertid aldrig har varit ett begrepp som godkänts av SVT. Under planläggningen av Melodifestivalen 2002 omtalades deltävlingarna ofta internt som kval. Ett format med deltävlingar användes också i Melodifestivalen 1959, 1960 och 1971. På engelska översätts deltävling av SVT officiellt till heat.

Den moderna Melodifestivalen

Melodifestivalen i det format som instiftades 2002. Bärande beståndsdelar i den moderna Melodifestivalen har varit deltävlingar och – med undantag för pandemiåren 2021 och 2022 – Melodifestivalturnén.

Direkt till final

Att till final från en deltävling i Melodifestivalen, utan att ta vägen via uppsamlingskvalet. Att gå direkt till final innebär att ett bidrag placerar sig på första eller andra plats i sin deltävling. De exakta placeringarna för samtliga bidrag som har gått vidare i tävlingen offentliggörs av SVT efter finalen tillsammans med antal röster och poäng för de olika bidragen.

De historiskt mest framgångsrika artisterna i detta avseende är Mariette, Eric Saade och Danny Saucedo, som alla gått direkt till final fyra gånger.

DTF

Förkortning av uttrycket direkt till final, eller direct to final (eng.), ofta använt av utländska festivalentusiaster på Twitter.

Dueller

Tävlingsformat där två bidrag möter varandra. Duellerna användes för första gången i Andra chansen i Melodifestivalen 2007 och infördes med inspiration från idrottstävlingar. Vilket bidrag som skulle hamna i vilken duell avgjordes av hur bidragen placerats i sin respektive deltävling. Vinnarna av de fyra första duellerna möttes i två slutdueller, där de två vinnarna tog de två sista finalplatserna.

I Melodifestivalen 2009 användes dueller även i deltävlingarna, där de fyra högst placerade bidragen möttes i två dueller för att avgöra vilka som gick till final och vilka som gick till Andra chansen.

I Andra chansen 2013 och 2014 minskade SVT ner duellernas antal till två i ett format som liknade det man använt i deltävlingarna 2009.

20152021 avgjordes Andra chansen i fyra raka dueller där vinnarna gick till final.

Inför Melodifestivalen 2022 avlägsnades duellformatet från Andra chansen.

– Vi tycker att duellerna har gjort sitt, kommenterade projektledaren Anette Brattström.

Den kanske mest ihågkomna duellen historiskt är den från 2008, då Andra chansen anordnandes i Kiruna och Johnson & Häggkvist (Andreas Johnson och Carola) slogs ut av Nordman i en duell som drog fler tittarröster än programmets andra tre dueller tillsammans.

Dänga

Ålderdomligt: Effektiv, ofta energisk, låt. Även: Slagdänga. Begreppet trängdes ut av det tyska lånordet schlager, som i sin tur sedan, i sin allmänna bemärkelse, trängdes ut av det engelska lånordet hit. Alla de tre begreppen har snarlik grundbetydelse och betecknar något som slår eller träffar.

Då kör vi

Variation av nu kör vi. Då kör vi kan emellertid ha varit det ursprungliga begreppet. Det infördes omkring Melodifestivalen 2010, sannolikt av manusförfattarna Edward af Sillén och Daniel Réhn. Normalt har begreppet använts som utrop av Melodifestivalens programledare för att markera inledningen av sändningens tävlingsdel. Formen Då kör vi föregås helst av en fråga, till exempel genom att festivalens programledare först frågar publiken om de är redo och sedan gör utropet.

E

Etno

Etniskt influerad populärmusik. Etno är en traditionellt framgångsrik genre i Melodifestivalen med vinnarbidrag som "Den vilda" och "När vindarna viskar mitt namn". Genren hade ett uppsving i Eurovision Song Contest i mitten av 90-talet.

Eurovisionsschlagerfestivalen

Ålderdomligt: Eurovision Song Contest. Den europeiska tävlingen har i åtskilliga länder namn på det egna språket, exempelvis det franska Concours Eurovision de la chanson. Det svenska begreppet Eurovisionsschlagerfestivalen användes för Melodifestivalen i variationer av namnet Eurovisionsschlagern, Svensk final under åren 19601963.

Sedan 00-talet har emellertid begreppet tappat fäste, sannolikt beroende på beståndsdelen schlager, som kommit att uppfattas som en viss typ av musik som på senare år sällan förekommit i tävlingen. Omkring 2010 bytte den svenska sidan på Wikipedia namn från Eurovisionsschlagerfestivalen till Eurovision Song Contest, bland annat med anledning av att vissa skribenter uppfattade benämningen schlager som missvisande. Begreppet Eurovisionsschlagerfestivalen har understundom förekommit i svensk press in på 2020-talet.

G

Genrep

Generalrepetition, en repetition där hela programmet genomförs på ett mer eller mindre identiskt sätt som i sändningen. I den moderna Melodifestivalen har två genrep använts: ett på fredagskvällen och ett på lördagseftermiddagen. Det senare har ofta benämnts matiné. Inför finalen har jurygrupperna i den moderna Melodifestivalen satt sina poäng utifrån artisternas framträdanden på ett av genrepen. Eurovision Song Contest har på senare år haft tre genrep per sändning.

Greenroom

Uttryck med okänd ursprunglig syftning som stammar från det tidiga 1700-talet. Ett greenroom (eller green room, utan naturaliserad svensk skrivning) inom scenkonsten är ett utrymme där aktörerna befinner sig före och efter ett uppträdande. I Melodifestivalen (och Eurovision Song Contest) är greenroom en mindre vilsam plats, eftersom det är där de tävlande i allmänhetens åsyn tar emot resultatet.

Guldstjärnan

Statyetten som tilldelas de invalda i Melodifestivalens Hall of Fame.

H

Hela Sveriges fest

Officiellt slagord för Melodifestivalen som har använts sedan det tidiga 2010-talet. Begreppet syftar på programmets stora popularitet över landet i allmänhet och den geografiska utbredningen av Melodifestivalturnén i synnerhet. "Hela Sveriges fest" är också namnet på den sång – även känd som "Inte bara bögarnas fest" – som programledarna framförde som en av mellanakterna i den första deltävlingen av Melodifestivalen 2012. Mellanakten avslutades med att en banderoll vecklades ut på scen med texten "Hela Sveriges fest". "Hela Sveriges fest" är även namnet på sången i öppningsnumret av den första deltävlingen av Melodifestivalen 2016.

Hjärtrösta

Att rösta med hjälp av den röstningsapp som infördes till Melodifestivalen 2015. I marknadsföringssyfte benämndes förfarandet hjärtröstning. Avsikten det första året var att tittarna skulle "rösta med hjärtat", det vill säga intuitivt, samtidigt som de såg bidragen och sedan rösta med eftertanke via telefon. Röstandet skedde genom att fylla en mätare runt ett hjärta. Det kollektiva röstandet påverkade beteendet hos ett grafiskt hjärta som visades i TV-bilden. Till 2022 års tävling utökades tittarnas hjärtröster till tio i deltävlingarna och finalen.

I

Inskicket

Benämning på den allmänna antagningen av bidrag till Melodifestivalen.

Internationella juryn

Samlingsbenämning för de internationella jurygrupper som har varit med och avgjort finalen i Melodifestivalen under en lång rad år. Den internationella juryn infördes i syfte att förbättra Sveriges resultat i Eurovision Song Contest efter en jämförelsevis svag svensk period i den internationella tävlingen.

I Melodifestivalen 2009 fanns bara en internationell jurygrupp, som dock hade inflytande redan i deltävlingarna. I Melodifestivalen 2010 utgjorde de internationella jurygrupperna drygt hälften av jurygrupperna i finalen, och i Melodifestivalen 2011 blev juryröstningen slutligen helt internationell.

Juryn har under hela den moderna Melodifestivalen delat de tillgängliga poängen lika med tittarna i finalen, och den internationella juryn ersatte de regionala svenska jurygrupperna, som motsvarade SVT:s nyhetsregioner.

J

Jokrar

Bidrag handplockade av Melodifestivalens tävlingsredaktion för att komplettera startfältet under åren 20042010. Övriga bidrag togs ut av urvalsjuryn från inskicket. Jokrarna var ofta kända artister som gjorde bra ifrån sig i tävlingen. Ett exempel på ett jokerbidrag är The Arks Melodifestivalvinnare "The Worrying Kind" (2007).

Juryfinal

Den genrep av finalen utifrån vilket jurygrupperna sätter sina poäng. Uttrycket är vanligare med avseende på motsvarande genrep i Eurovision Song Contest.

K

Krismöte

Internt möte i syfte att lösa en oftast hastigt uppkommen fråga av dignitet. I kvällstidningssammanhang ofta använt i mer allmän betydelse: Internt möte för att lösa fråga.

L

Låtpräktig

Skämtsamt: Inställningen att det är musiken snarare än det visuella som tävlar. Uttryck myntat av Mathias Holmgren. Jfr musikunderhållning.

M

Matinén

Det genrep som äger rum på lördagseftermiddagen inför kvällens direktsändning. Uttrycket förekommer främst i biljettmarknadsföringssammanhang. Begreppet matiné (av det franska ordet matin 'morgon') avser traditionellt en föreställning som äger rum dagtid.

Mellotiden

Informellt: Den period under vilken Melodifestivalen pågår, för många en högtid. Melodifestivalen har på senare år också pekats ut som en modern högtid av Nordiska museet. Att tala om Melodifestivalens tid på året som mer än en vecka blev aktuellt med införandet av den moderna Melodifestivalen, och uttrycket har uppstått i kölvattnet av den växande användningen av smeknamnet Mello.

Mums-mums

Smeknamn på Måns Zelmerlöw, uppkommet när programledaren Kristian Luuk i ett presentationsklipp för Zelmerlöws bidrag "Cara Mia" (2007) frågade artisten: "Får jag kalla dig Mums-mums?"

Musikunderhållning

Det slag av tävlan som Melodifestivalen tillhör. Att Melodifestivalen är en tävling i musikunderhållning formulerades uttryckligen av SVT under ledning av Christel Tholse Willers i mitten av 2010-talet. Detta avser inbegripa att såväl musiken som det visuella ingår i tävlingen, något som också markeras genom att såväl låtskrivare som artist till det vinnande bidraget tilldelas Sångfågeln.

MEL

Förkortning för Melodifestivalen, huvudsakligen använd internt på SVT.

Melodi

Låt som tävlar i Melodifestivalen, på senare år ofta ersatt av bidrag.

Mellanakt

Underhållningsnummer i Melodifestivalens sändning som framförs efter de tävlande bidragen men innan det slutliga röstningsresultatet.

Melfest

Officiell hashtag för Melodifestivalen sedan hösten 2012. Hashtaggen beslutades av Gustav Dahlander och Thomas Hall på Melodifestivalens redaktion efter att ha vunnit en referensomröstning på Twitter. Tidigare år hade taggar med olika årtal använts varje år, vilket gav ett mer splittrat samtal om programmet på sociala medier.

Sedan instiftandet av hashtaggen har Melfest kommit att bli ett spritt internationellt smeknamn på Melodifestivalen som är minst lika vanligt som Mello. I en artikel hos den amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg från 2015 används det exempelvis som allmän benämning på programmet.

Namnet förefaller ha uppkommit vid minst två av varandra oberoende tillfällen. I Melodifestivalens arkiv förekommer Melfest redan i två dokument från arbetet inför Melodifestivalen 2005, skapade av Magnus Gustafsson på mediabolaget Baluba, som deltog i arbetet med det årets festival.

Mello

Slangbenämning för Melodifestivalen. Begreppet fick spridning internt på Melodifestivalens redaktion i takt med att schlager fasades ut i mitten av 00-talet. Det spred sig därefter gradvis externt och blev sedermera starkt dominerande. I Melodifestivalen 2018 döptes programmet lekfullt och tillfälligt om till Mello, med en egen logotyp. Se även schlager.

Den första förekomsten av begreppet Mello i Melodifestivalens arkiv återfinns i filnamnet på ett avtalsdokument från den 27 december 2001. På den tiden skulle begreppet schlager användas flitigt i Melodifestivalens program under åtskilliga år framöver. Det näst äldsta belägget för begreppet i arkiven är i en sekretessförbindelse från den 3 oktober 2002, och samma höst användes det i minst ett ytterligare dokument. De aktuella arkivdokumenten förefaller vara skrivna av olika personer, vilket indikerar att begreppet hade viss intern spridning redan på det tidiga 00-talet.

Melodifestivalen

Sedan 2002 det officiella namnet på den svenska uttagstävlingen till Eurovision Song Contest. Namnet användes för första gången officiellt 1997, men året efter återgick man till den äldre formen Melodifestival. Praxis sedan införandet av begreppet 1967 var att benämna programmet i obestämd form följt av årtalet, till exempel Melodifestival 2001.

Melodifestivalvinnare

Hedersepitet som – främst – används om personer som vunnit Melodifestivalen i egenskap av artist eller låtskrivare. För att markera att det både är artist och låtskrivare som formellt tävlar delas statyetten Sångfågeln ut till båda parter.

Melodifestivalturnén

Den Sverigeturné som genomförs under en säsong av den moderna Melodifestivalen.

MF

Förkortning för Melodifestivalen, huvudsakligen använd av programmets största entusiaster, särskilt i Melodifestivalklubben.

N

Nakenchock

Tillfälle när en artist visar mycket hud. Begreppet myntades i kvällspressen när Afro-Dite bar särskilt avslöjade scenkläder på en repetition inför Eurovision Song Contest 2002. Artisterna valde sedermera att i stället använda silverglittrande klänningar, liksom i Melodifestivalen tidigare på våren. Att en artist de facto har varit fullt synligt naken har emellertid aldrig förekommit.

Nu kör vi

Även då kör vi. Sannolikt uppkommet under första delen av 2010-talet efter förlaga av manusförfattarna Edward af Sillén och Daniel Réhn. Normalt har begreppet använts som utrop av Melodifestivalens programledare för att markera inledningen av sändningens tävlingsdel, men det har också förekommit som slagord för Melodifestivalen på anslag och i TV-trailers.

P

Publikundersökningen

Den gallupundersökning som traditionellt genomförs efter fredagens genrep inför en sändning av Melodifestivalen. Undersökningen anses särskilt relevant för att förutsäga resultatet, framför allt i deltävlingarna, eftersom den närvarande arenapubliken är de enda som har sett bidragen framföras i sin helhet i det sammanhang som kommer att möta den röstande allmänheten under sändningen. Publikundersökningarna har oftast genomförts av medlemmar i Melodifestivalklubben.

R

Recap

Fackterm: Snabbrepris.

S

Schlager

Tyskt lånord som i mitten av 1900-talet användes med avseende på en stor del av populärmusiken. Genren blev den typiska i Melodifestivalen när tävlingen startade 1958. Åren 19581963 var de enda då begreppet ingick i det officiella namnet på tävlingen, först som Schlagertävling 1958, sedan i form av Säg det med musik: Stora Schlagertävlingen (1959) och sedan i varianter av Eurovisionsschlagern, Svensk final (1960–1963).

Under 1960-talets gång gjorde popmusiken sitt intåg i Melodifestivalen. Medan begreppet schlager blev sällsynt utanför Melodifestivalen fortsatte det dock att användas om musiken i tävlingen. Under 1980-talet kom det särskilt att förknippas med en dansbandsinfluerad stil som kan exemplifieras med "Bra vibrationer" (1985, framförd av Kikki Danielsson).

Efter att den levande orkestern försvann 2001 förknippades begreppet schlager typiskt med kompositioner som "Att älska dig" (Shirley Clamp, 2005). Vid det laget hade ordet kommit att beteckna en avsevärt smalare del av det populärmusikaliska landskapet än när Melodifestivalen startade. Samtidigt som begreppet fortfarande användes för att beteckna all musik i Melodifestivalen avsåg det alltså en genre som utgjorde en allt mindre del av utbudet i tävlingen.

Bidragen som framfördes av Linda Bengtzing, med debut i "Alla flickor" 2005, uppdaterade genren ytterligare. Gradvis fick bidragen i genren emellertid svårare att hävda sig i tävlingen, och när samtliga av dess representanter blev utslagna redan i deltävlingarna 2016, särskilt Linda Bengtzings "Killer Girl" och After Darks "Kom ut som en stjärna", talades det om "schlagerns död". Genren har dock levt kvar och har influerat bidrag som senare tagit sig till Melodifestivalens final, inte minst Arvingarnas båda bidrag 2019 och 2021.

Med start i mitten av 00-talet antog SVT en strategi som gick ut på att eliminera begreppets schlagers användning med avseende på all musik i tävlingen. Denna bemärkelse av ordet ansågs otidsenlig och missvisande samt potentiellt avskräckande för de artister som man ville ha med i tävlingen, exempelvis The Ark (2007). Strategin drevs tidigt av Christel Tholse Willers. Den övergripande strategin var att modernisera Melodifestivalen och göra musiken från tävlingen framgångsrik på topplistorna.

Under den andra halvan av 00-talet minskade användningen av ordet schlager som beteckning på alla Melodifestivalens bidrag. Till Melodifestivalen 2010 hade uppfattningen att pop var en bättre beteckning på programmets typiska genre hunnit bli relativt utbredd. Under 10-talet minskade denna användning av begreppet ytterligare till att sedermera bli helt marginaliserad.

Bidraget "En riktig jävla schlager" med Ravaillacz lekte i Melodifestivalen 2013 med begreppet schlager genom en text av Henrik Dorsin, som gjorde gällande att en låt inom genren ska ha "trallvänlig refräng / och ett musikalisk däng".

Schlagern

Ålderdomlig slang: Melodifestivalen. Under 00- och 10-talet gradvis undanträngt av Mello. Se vidare schlager.

Schlager-EM

Utdött uttryck: Eurovision Song Contest. Fram till 00-talet förekom Schlager-EM flitigt som inofficiell benämning på tävlingen i svensk press. Se vidare schlager.

Schlager-SM

Utdött uttryck: Melodifestivalen. Fram till 00-talet förekom Schlager-SM flitigt som inofficiell benämning på tävlingen i svensk press. Se vidare schlager.

Schlagerdiva

Upphöjd, oftast kvinnlig, artist i Melodifestivalen. Under 00-talet satte schlagerdivor som återvände till tävlingen en prägel på Melodifestivalen och drog stora mängder tittare. Tydligast exemplifierades detta av Carola, som satte deltävlingsrekord i tittare när hon med "Evighet" gjorde comeback i tävlingen 2006 och sedermera vann. Under 10- och början av 20-talet har Charlotte Perrelli tydligast förkroppsligat bilden av en schlagerdiva, bland annat med tävlingsbidragen "The Girl" (2012) och "Still Young" (2021) men också med mellanakten "Här står jag" (2016), med en text där hon refererade till sig själv som en av de sista schlagerdivorna.

Schlagerdrottning

Synnerligen upphöjd kvinnlig artist i Melodifestivalen, vanligen vinnare av tävlingen, känd för att framföra en för tävlingen fram till 00-talet inte otypisk musik. Tydliga exempel är Carola (tre vinster) och Charlotte Perrelli (två vinster). Se vidare schlager.

Schlagerfestivalen

Ålderdomligt: Melodifestivalen. Under årtionden flitigt använt smeknamn som emellertid under 10-talet trängdes undan av Mello. Programmet har emellertid aldrig officiellt hetat Schlagerfestivalen. Se vidare schlager.

Semifinal

Namn på uppsamlingskvalet i den moderna Melodifestivalen använt med start 2022. Tidigare namn: Andra chansen (20042021), Tittarnas val (2003) och Vinnarnas val (2002). Även deltävlingarna i Melodifestivalen 1959, 1960 och 1971 har i olika sammanhang omtalats som semifinaler. I Mellopedia har dessa emellertid standardiserats som deltävlingar.

Skräll

Överraskande resultat, särskilt med avseende på en överraskande vinnare av en finalplats i en deltävling av den moderna Melodifestivalen, exempelvis Timoteijs deltävlingsseger 2010 och Malou Prytz finalplats 2019.

Slagdänga

Se dänga.

Snabbrepris

Sekvens med avkortade klipp från de tävlande bidragen som i programmet visas efter att bidragen framförts, som stöd för de röstande tittarna.

Stage left

Fackterm: Den vänstra delen av scenen i perspektivet för den som står på scenen.

Stage right

Fackterm: Den högra delen av scenen i perspektivet för den som står på scenen.

Start- och stopp-rep

Genrep med rätt att bryta. Under ett start- och stopp-rep repeteras hela programmet, men produktionen har till skillnad från på ett genrep möjlighet att utan att orsaka problematiska följdverkningar avbryta och ta om olika moment. I Melodifestivalen används start- och stopp-rep ofta inför uppsamlingskvalet (semifinalen, Andra chansen) och finalen och då utan närvaro av ackrediterade journalister.

Startordning

Startordningen i Melodifestivalen utgörs av den turordning i vilken bidragen framförs. Turordningen har i den moderna Melodifestivalen avgjorts av tävlingsredaktionen under ledningen av tävlingsproducenten: sedan 2002 Christer Björkman, under en övergångsperiod 20172021 av Björkman tillsammans Karin Gunnarsson och sedan 2022 av Gunnarsson.

Startordningen röner traditionellt stor uppmärksamhet när den offentliggörs då den anses ha bäring för tävlingens slutresultat. Bidrag med goda chanser anses ofta placeras sist i startordningen medan bidrag med sämre chanser anses få tidigare startnummer, och då särskilt startnummer två.

En anledning till denna uppfattning kan vara att klassisk dramaturgin föreskriver att avsluta med hög intensitet och förväntan samt att placera inslag med lägre intensitet tidigt i startordningen, som andrum efter en intensiv öppning vid startnummer ett. En annan anledning kan vara att de tittare som väljer att rösta efter att samtliga bidrag framförts har större benägenhet att minnas de bidrag som framförts senast.

I den historiska statistiken har det avslutande startnumret bäst resultat, medan medelplaceringen stiger i takt med att startnumren sjunker, med undantag för startnummer ett, som har en snittplacering närmare det sammanlagda medelvärdet. Det finns samtidigt i en enskild tävling gott om utrymme för undantag från detta statistiska resultatmönster.

Steadicam

Kroppsmonterat kamerasystem där operatören bär en väst som med en ledad arm kopplas till kameran. Detta gör att operatören kan röra sig över scenytan och filma framförandet utan att det uppstår skakningar i TV-bilden.

Den stora sångfågeln, oftast bara "Sångfågeln", är priset till vinnaren av Melodifestivalen. Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Sångfågeln

Officiellt Den stora sångfågeln. Statyetten infördes till Melodifestivalen 2005 som pris till vinnaren av Melodifestivalen. Den första som mottog priset var Martin Stenmarck. Statyetten formgavs av konstnären Ernst Billgren. Den 7 april 2005 anordnades en gala där priset i efterhand tilldelades Melodifestivalens tidigare vinnare sedan starten 1958.

T

Teknikstrul

Generaliserad benämning på tekniska problem som påverkar Melodifestivalen, ofta med avseende på problem som märks av i TV-sändningen. Benämningen teknikstrul används gärna när den närmare orsaken till problemen inte är känd eller är för komplicerad för att på ett effektivt sätt förmedla.

Ett exempel på teknikstrul är när arenaljudet försvann under Andra chansen i Nyköping i Melodifestivalen 2012. Ljudet fungerade dock normalt i TV-sändningen.

Benämningen teknikstrul används inte gärna om tekniska problem där konsekvenserna är mycket stora. Ett exempel på det sistnämnda är när röstningsappen slutade fungera under finalen av Melodifestivalen 2015. I dylika fall används hellre teknikhaveri eller liknande.

Tittargrupperna som infördes i Melodifestivalen 2019.

Tittargrupper

Inför Melodifestivalen 2019 delades tittarna med hjälp av röstningsappen in i tittargrupper som var och en hade lika många poäng att dela ut. Sju av tittargrupperna är åldersbaserade och den åttonde består av de tittare som röstar via telefon.

Ett skäl till förändringen var att garantera utåt att alla grupper av tittare skulle komma till tals. Tittarna kan också se ökningar i en tittargrupps röstningsintensitet genom färgskiftningarna hos röstningshjärtat i TV-bilden.

Tittargruppernas röster summeras och resulterar i deltävlingarna i 39 poäng enligt skalan 12-10-8-5-3-1 poäng. Om två bidrag har fått samma totalpoäng från tittargrupperna avgör flest antal röster. I finalen är skalan i stället 12-10-8-7-6-5-4-3-2-1 poäng, vilket resulterar i 58 poäng per tittargrupp, detta för att tittarna ska ha lika många poäng att dela ut som de åtta internationella jurygrupperna. Skiljeregel om två bidrag slutar på samma poäng är i finalen sedan 2022 i första hand tittarna poäng och i andra hand tittarnas röster.

I Andra chansen 20192021 delade var och en av tittargrupperna ut en poäng per duell. I semifinalen (2022–) delar var och en av tittargrupperna ut 35 poäng enligt skalan 12-10-8-5 poäng i var och en av programmets två tävlingshalvor, som omfattar 4 bidrag var.

U

Upphovsman

Något ålderdomligt: Låtskrivare.

Urvalsjuryn

Den jury som inför varje säsong av Melodifestivalen samlas för att lyssna igenom inskickad musik och välja ut bidrag till tävlingen.

Till Melodifestivalen 20022003 valde urvalsjuryn samtliga 32 bidrag. 20042010 valde juryn 28 av bidragen, eftersom de resterande bjöds in av Melodifestivalens tävlingsredaktion som jokrar för att komplettera startfältet. Med start i Melodifestivalen 2011 tog urvalsjuryn ut hälften av de tävlande bidragen medan tävlingsredaktionen stod för den andra hälften. Startfälten kompletterades dock också 20102021 av bidrag från Webbjokern, Allmänhetens tävling, Svensktoppen nästa och P4 Nästa.

En urvalsjury i egentlig mening användes första gången i Melodifestivalen 1959. Urvalsjuryn har ofta av praktiska skäl endast lyssnat igenom en andel av den inskickade musiken efter en inledande grovgallring. I den moderna Melodifestivalen genomfördes denna grovgallring till och med 2011 av Svenska musikförläggarföreningen. Därefter togs uppgiften över av Melodifestivalens egen redaktion på SVT.

Urvalsjuryn har genom åren typiskt utgjorts av personer som arbetar med musik kompletterade med ett antal representanter för den intresserade allmänheten.

W

Webbjokern

Uttagstävling via Melodifestivalens webbplats reserverad för amatörer. Webbjokern instiftades 2010 och nådde sin kulmen 2011, då två bidrag kvalificerade sig till Melodifestivalen från uttagstävlingen och Webbjokerfinalen TV-sändes. Webbjokern lades ner efter 2012 och ersattes av Allmänhetens tävling.

Det bäst placerade bidraget från Webbjokern blev "Better or Worse" med Julia Alvgard, som i sin deltävling i Melodifestivalen 2011 slutade på sjätte plats.

Ö

Öppningsnummer

Underhållning i den omedelbara inledningen av en Melodifestivalsändning. Öppningsnumren har ofta omfattat kvällens programledare och haft hög energi, i syfte att ge programmet en festlig inledning.

_______________________________

Redaktör: Gustav Dahlander